Kinas cybersuveränitet skärpta grepp inhemsk webbåtkomst

BILDKREDIT:

iStock

Kinas cybersuveränitet: skärpta grepp om inhemsk webbåtkomst

Från att begränsa tillgången till internet till att kurera innehåll, fördjupar Kina sin kontroll över sina medborgares data- och informationskonsumtion.

Författare:
författarnamn
Quantumrun Framsyn
Februari 8, 2023

Kina har släppt lös ett hänsynslöst tillslag mot sin teknikindustri sedan 2019. Enligt politiska analytiker var detta drag bara en av Pekings strategier för att säkerställa att utländska idéer inte påverkar dess medborgare och att inget företag eller individ blir mäktigare än Kinakommunisten parti (KKP). Landet förväntas fortsätta att konsolidera sin makt över hur dess medborgare konsumerar information under 2020-talet, från att blockera globala sociala medieplattformar till att iscensätta "försvinnandet" av frispråkiga kritiker.

Kinas cybersuveränitetssammanhang

Cybersuveränitet beskriver ett lands kontroll över hur internet sköts, vem som får tillgång till det och vad som kan göras med all data som skapas inrikes. KKP har varit ostoppbart när det gäller att bevara sin ideologiska makt, från att våldsamt störa Himmelska fridens torgs prodemokratiska protester 1989 till att överföra kampen online genom att krossa Hongkongs opposition fyra decennier senare. Västerländska försök att bromsa Kinas strävan efter cybersuveränitet genom kritik och ekonomiska konsekvenser har inte gjort något för att förändra landets informationspolitik. Under Pekings pressbevakning av vinter-OS 2022 framstår president Xi Jinping som en statsman med full kontroll över sin nation. KKP betonar att få politisk stabilitet till varje pris (inklusive att eliminera kritiker) och anser att det är grunden för ekonomisk tillväxt.

Men under huven på denna lugna motor ligger censur, förbud och försvinnanden. En av de högprofilerade incidenterna som visar Kinas strävan efter fullständig kontroll över sina medborgares internetanvändning är tennisstjärnan Peng Shuais försvinnande 2021. Den före detta US Open-semifinalisten försvann efter att hon skrivit på den sociala medieplattformen Weibo om hur Kinas före detta vice premiärminister sexuellt övergrepp på henne 2017. Hennes inlägg raderades inom en timme och söktermer för "tennis" blockerades omedelbart. Dessutom raderades information om Peng från hela landets internetsystem. Women's Tennis Association (WTA) krävde att Kina skulle bekräfta hennes säkerhet med bevis, annars skulle organisationen dra alla sina turneringar från landet. I december 2021 satte sig Peng för en intervju med en Singapore-baserad tidning, där hon återtog sina anklagelser och insisterade på att hon inte satt i husarrest.

Störande inverkan

KKP fortsätter att sakta men säkert utplåna utländska influenser i landet. År 2021 släppte Cyberspace Administration of China (CAC) en uppdaterad lista med cirka 1,300 2016 internetnyhetstjänster från vilka leverantörer av informationstjänster endast kan återpublicera nyheter. Listan är en biprodukt av kinesiska myndigheters ökade reglering och tillslag mot flera branscher, särskilt mediesektorn. Den nya listan, sade CAC i sitt första uttalande, har fyra gånger så många butiker som en tidigare lista från XNUMX och inkluderar fler offentliga och sociala mediekonton. Den senaste versionen av listan måste följas av internetnyhetstjänster som återpublicerar nyhetsinformation. Uttag som inte följer bestämmelserna kommer att straffas.

En annan strategi som Peking har implementerat är att minska landets beroende av USA-tillverkade datorer och operativsystem (t.ex. Microsoft, Apple och deras operativsystem) med kinesiska produkter. Peking insisterar på att Kinas digitala system och informationssystem kan fungera som en föredömlig modell för andra länder.

Förutom att hålla ett hårt lock över sin interna kommunikation har Kina drivit sin informationsideologi globalt. Sedan lanseringen av Belt and Road-initiativet 2015 har Kina utökat handeln i hela tillväxtekonomier genom digitala initiativ och infrastrukturer (t.ex. 5G-utbyggnaden). I huvudsak betyder detta att det år 2030 kan finnas en tydlig klyfta mellan två digitala världar: ett fritt system i västerländska samhällen kontra ett hårt kontrollerat system som leds av Kina.

Implikationer av Kinas cybersuveränitet

Vidare konsekvenser av Kinas allt strängare cybersuveränitetspolitik kan inkludera:

Fler förbud mot västerländska sociala medieplattformar och nyhetskanaler, särskilt de som uttryckligen kritiserar KKP. Denna åtgärd kommer att minska dessa företags potentiella intäkter.
Kina hotar med hårdare straff mot varje individ eller organisation som försöker komma åt extern information via VPN (virtuella privata nätverk) och andra sätt.
Fler kinesiska kändisar och affärsmagnater försvinner rutinmässigt från Internetsökningar och system efter skandaler.
KKP fortsätter att driva sin cybersuveränitetsideologi till andra framväxande ekonomier genom att förse dem med telekominfrastruktur, vilket leder till höga statsskulder och ökad trohet mot Kina.
Västerländska regeringar, ledda av USA, försöker motverka Kinas cybersuveränitetsförsök genom sanktioner och globala investeringsprojekt (t.ex. Europas Global Gateway-plan).