Inhemska gruvförhållanden: Utvidgar gruvindustrin sina etiska meriter?

BILDKREDIT:
Bild kredit
iStock

Inhemska gruvförhållanden: Utvidgar gruvindustrin sina etiska meriter?

Inhemska gruvförhållanden: Utvidgar gruvindustrin sina etiska meriter?

Underrubrik text
Gruvföretag hålls till striktare standarder som tar hänsyn till ursprungsbefolkningens rättigheter.
    • Författare:
    • författarnamn
      Quantumrun Framsyn
    • Maj 1, 2023

    Ursprungsbefolkningens kulturer, sedvänjor och religioner är nära besläktade med deras miljö och hemland. Samtidigt innehåller många av dessa inhemska markanspråk rika naturresurser som regeringar och industrier vill bryta för olika marknadsapplikationer, inklusive material som behövs för global infrastruktur för förnybar energi. Nya partnerskap mellan gruvföretag och ursprungsbefolkningar kan se en rättvis lösning på dessa pågående intressekonflikter, och på ett sätt som kan minska den direkta ekologiska påverkan på ursprungsländer, vatten och kulturer.

    Inhemska gruvförhållanden sammanhang

    Folket i Stk'emlupsemc te Secwepemc i Kanadas British Columbia-provins utövar renskötsel och har andliga kopplingar till landet; dock innehåller denna stams markanspråk resurser som koppar och guld som har lett till tvister mellan stammen och provinsen. Samernas marker i Sverige och Norge är också hotade av gruvdrift, med deras traditionella försörjning av renskötsel och fiske i fara på grund av alternativ markanvändning.   

    Stater och deras lagar rättfärdigar i slutändan intrång i aboriginernas rättigheter om det leder till samhällsutveckling, även om samråd med ursprungssamhällena i fråga ofta är obligatoriskt. Till största delen fortsätter gruvbolagen att bryta först och ta hand om konsekvenserna senare. I fall som att förstöra försörjningen på papuanska ursprungsmarker nämner de hur marken är statlig egendom och att monetär kompensation har betalats ut till samhällena. Användning av våld är vanligt även i konfliktdrabbade länder. 

    I slutet av 2010-talet började många gruvbolag släppa uttalanden om företagsansvar för att visa sitt miljömässiga och sociala ansvar, ofta för att förbättra branschens uppfattning. På samma sätt försöker ett litet men växande antal av dessa företag att söka konsulter för att informera dem om hur man bäst arbetar med inhemska kulturer.   

    Störande inverkan 

    Gruvindustrin har mött allt större förseningar när det gäller att få projekt godkända, och denna trend förväntas fortsätta. Den främsta orsaken till denna trend är den växande kritiken mot branschen och det tryck som utövas av ursprungsbefolkningar, miljögrupper och berörda medborgare. Sektorn hålls nu till högre standarder vad gäller urfolksrättigheter och miljökonsekvensbeskrivningar. De kommer att behöva engagera sig närmare med lokala samhällen och ta itu med ekologiska problem innan de startar verksamheten.

    Ursprungsbefolkningen kräver nu större inflytande över hur gruvprojekt planeras och genomförs på deras marker. Gruvföretag måste delta i meningsfulla samråd med dessa samhällen, respektera deras rättigheter och inhämta informerat samtycke innan gruvverksamhet påbörjas. Denna process kan leda till förseningar och ökade kostnader. Men det skulle också kunna etablera en ny standard som är mer hållbar på lång sikt.

    Länder anstränger sig också mer för att samarbeta med ursprungsbefolkningar. Till exempel vill Sverige och Norge ge samerna mer kontroll över sina marker. Detta drag är en del av en bredare trend mot att erkänna rättigheterna och suveräniteten för ursprungsbefolkningar över hela världen. Allt eftersom fler ursprungsbefolkningar arrangerar protester mot den oetiska användningen av deras landområden, kan regeringar och gruvbolag få ökande påtryckningar från människorättsgrupper och, ännu viktigare, etiskt sinnade konsumenter och investerare.

    Implikationer av inhemska gruvförhållanden

    Vidare konsekvenser av förbättrade inhemska gruvförhållanden kan inkludera:

    • Effekterna av gruvdrift på miljön får större offentlig granskning när ursprungsbefolkningens kamp avslöjas.
    • Ökad dokumentation av våldsanvändning och brott mot ursprungsbefolkningen som görs för att komma åt deras begränsade mark. 
    • Regeringar som möter ökat tryck att kompensera ursprungsbefolkningen för det historiska missbruket av deras länder och kulturer. 
    • Stater och företag skapar möjligheter till dialog och ömsesidig förståelse, vilket kan bidra till att bygga förtroende och minska sociala konflikter. 
    • Företag som kan få tillgång till traditionell kunskap och expertis genom att involvera ursprungsbefolkningar i gruvprocessen, vilket kan leda till mer effektiva och hållbara gruvmetoder. 
    • Utveckling och antagande av ny teknik som är bättre anpassad till behoven hos ursprungsbefolkningen. 
    • Möjligheter till lokal ursprungsbefolkning sysselsättning och kompetensutveckling. På samma sätt kan gruvbolag öka sina anställningar eller konsultationer med samhällsvetare och antropologer.
    • Gruvföretag måste följa specifika lagar och förordningar relaterade till ursprungsbefolkningens rättigheter och markanvändning. Underlåtenhet att följa dessa lagar kan leda till rättsliga tvister och skada på ryktet.

    Frågor att överväga

    • Hur kan stater och företag säkerställa att deras relationer med ursprungsbefolkningen bygger på ömsesidig respekt och förståelse?
    • Hur kan ursprungsbefolkningen säkerställa att deras rättigheter skyddas i samband med gruvprojekt?

    Insiktsreferenser

    Följande populära och institutionella länkar hänvisades till för denna insikt: